Grattis Christian!
Efter en lugn morgon då Berth som vanligt tagit bilen till affären för inköp av bröd mm, åkte vi österut. Vi stannade till vid en fruktaffär längs vägen. De odlade en hel del av frukten och grönsakerna själva. På denna “plätten” av ön var det slätter, men bara ett par kilometer bort kom bergen igen.
Eftersom Mats solglasögon fick följa med i badet och valde att stanna där, fick vi stanna till i en glasögonaffär i byn Arzachena där han kunde hitta ett par nya solglasögon. Vi passade på att tanka. Olika priser vid olika pumpar, tanka med kredikort ett pris, tanka med betjäning ett pris och tanka och betala i kassa ett annat pris.
Vägen till nordöstra delen slingrade sig längs och över bergen och när vi närmade oss Smeraldakusten fick vi vacker utsikt.
Vi knödde oss in på stranden Capriccioli est. Vilken strand, vilken sand, vilket vatten! Förutom alla barnfamiljer och unga par så vimlade stranden av svarta försäljare. Här behövdes ingen bok för att fördriva tiden, det var ett spännande skådespel hela dagen.
Men vi var ju tvungna att gå runt udden så vi fick se stränderna vid Capriccioli ovest också.
Elin, här fanns det bilar!! Många R8:or och även en McLaren!
Sen körde vi upp till den lilla hamnstaden Porto Cervo. Här syntes all lyx som skall finnas längs Smeraldas kust. Vi startade med en glass (och toalettbesök)
När man har seglat klart med den stora båten kör man en kappsegling med den lilla.
Vi vandrade längs kajerna och beskådade skeppen. Här, Sten och Krister, skulle ni varit med. Vilka båtar!! Det pågick tydligen en seglingstävling också, Maxi Yacht Rolex cup 2014.
Här är kakatusarna stora!
Vi avslutade kvällen med middag i Porto Palau. En liten mysig stad men livligt nattliv. Marknad med inte så mycket som intresserade, men glassen!!
Pasta gånger 4 blev det och det smakade gott. Här kunde kyparen lite engelska vilket var första gången på denna resan.
Smeraldakusten var fin och kändes verkligen lyxig, när
man kom ner till kusten. Stränderna var fina med mjuk vit sandbotten men alldeles för mycket folk. Man fick flytta på grannens handduk för att få plats med sin egen. Och så dessa försäljare som klampar omkring och “väsnas”. Men det blir ju mycket att titta på.
Porto Cervo var som ett finare Monaco. Här fanns alla lyxbåtsvarianter och just för stunden även enorma segelbåtar. Finfolk var det överallt och man fick sig en modevisning på köpet. (Det är okey att gå i flip-flop men inte foppatofflor ;^) ). Vägarna är fina men väldigt kurviga och de slingrar sig utmed bergsväggarna.