Vi bor vackert och på vägen ner till affären får vi fantastiska vyer mellan bergstopparna i Costa Paradiso.
Den lilla Fiat Panda tar oss skumpande nästan vart som helst. Jo det kunde ju funnits mer plats för benen och man får inte packa med sig för mycket.
Vi åkte till stranden vi tittade på i går eftermiddag, Cala Vall’alta, en helt fantastisk strand. Det blåste ganska mycket idag också.
Solen blir farlig när det blåser man smörjer sig för lite och dricker för lite. Det blev vågor men inte så stora så man inte kunde bada.
Bada i vågor är roligt. (Det är då man ser att barnet i mannen aldrig försvinner, härligt)
Vi parkerade på en liten parkeringsplats mellan två stränder och den i bakgrunden här hette Rena di Matteu.
I väntan på att restaurangen vi ville gå på tittade vi till Spaggia L’Agnata som ligger alldeles vid Portobello, men den lilla båthamnen fick vi INTE åka ner till.
Bergen är konstigt formade här och man kan med fantasin lätt få dem till vad man vill. Väntan blev så lång så vi hann åka hem och duscha. Vi var tillbaka i den lilla restaurangen 20.30
Tripadvisor rekommenderade Nuraghe Tuttusoni och vi hade tur som fick plats på denna lilla restaurang som låg mitt uti ingenstans. Det man kunde välja på var – en 4 rättersmeny för 30€ och den tog vi. Inte ett ord engelska kunde någon av de som serverade så middagen blev en roligt gissningslek.
Förrätterna bestod av 7 rätter. Köttbullar i två varianter, en med tomatröra och en med inbakad zucchini (mums) och friterad ost, koskos, korv och fläskbitar, tomat med mozarellaost, två olika ostar med marmelad, lasange och en ruta som smakade liknande pepparkaka.
Nästa rätt bestod av tre olika sorters pasta, ravioli med citrussmaksfyllning, “gnocchi” som var nån slags pastakulor och lasange med mycket ost.
Andra huvudrätten var kött som ar långkokat med någon slags söta lagerblad och sallad till med olivolja och vinäger.
Efterrätten fick vi några att välja mellan och Lise-Lotte och Kate valde Panacotta som hade mintsås och Berth och Mats tog det som kyparen rekommenderade, en varm “kaka” av smördeg fylld med någon slags seg ost och honungssås till.
Efter denna måltid fick vi kaffe och sprit om vi ville ha, men vi nöjde oss med kaffe.
Vi var verkligen stoppmätta när vi guppade hem på slingriga vägar, och trötta.
Dessa två stränder som vi var vid idag får många stjärnor,
även om botten har stora stenar efter ett par meter. Hit kan man åka många gånger. Portobellostranden var också fin men där var hela botten täckt av otympligare stenar.
Att gå på denna restaurangen var en hit. Verkligen roligt at få en planerad meny med mat som de var duktiga på att laga.