Vi fick möte på andra linbanan och då såg man hur fort den faktiskt tog sig upp för bergssidan.

Fantastic view and the camera can´t really catch it.

Utsikten var betagande. Men som vanligt kan inte en kamera visa djupet i bilden som ögat ser. T ex hur djupt det faktiskt är på bilden till vänster.

This house had a cafe and a souvenir shop.

Huset längst ner hade litet fik och en souvenirbutik.

Sometimes it was gaps in the clouds and you could see right down to the valley.

Ibland blev det luckor i molntäcket och då kunde man se ända ner till dalen.

Some people were walking in the snow

De fanns de som var ute och vandrade i snön.

All the snow walking people were training for ascent of Mont Blanc

Och efter att ha pratat med Mattias så vet vi att de personerna tränade med guide för att om några dagar bestiga Mont Blanc.

It was warm in the sun if there was no wind.

I lä i solen var det riktigt gott, men så fort vinden kom åt kände man hur kallt det egentligen var.

Interesting information board

Informationstavlan visade att det var två hus på var sin topp med gångar och hiss mellan.

On the top it was just -3°C and a cold wind. We had clothes for it but some people had just top and shorts – and flipflop

Många kort blev det. Det var -3° på toppen och när vinden svepte runt berget blev det riktigt kallt. Vi hade jeans och ett par tröjor under sommarjackan, men det fanns en del i linne, shorts och flip-flop.

We dared to stand in the glass cage

Och vi vågade ställa oss i glasburen!

The lower house seen from the top

Det nedre huset sett från topphuset. Det täckte hela bergstoppen. Härifrån hoppade två fladdermusklädda flygare!!

These are the walkaways to the top of Mont Blanc

Dessa vägarna kan man ta sig till toppen av Mont Blanc

Snow tunel, light and clear colors

Det var fullt med snö på toppen och man kunde gå genom en snötunnel. Ljuset var starkt och färgerna klara.

Tom was cold even if he had all his brought warm clothes on

Tom hade på sig alla varma kläder han hade med och frös ändå.

Photos told us which mountain we saw

Det fanns informationstavlor som berättade vilka topparna var och hur höga de var. Elin bjöd på Twix – “ett måste på bergstoppen”

After more than three hours did we go back to the valley again.

Vi stannade mer än tre timmar på toppen så det var gott att få åka ner och bli lite varm igen. Berth och Kate kände av ledvärk i alla trasiga leder, som sedan försvann när de kom ner igen.

Lots and lots of Japanese who screamed all the way down

Det var många japaner som besökte toppen. trängde och klängde och på nervägen skrek de vid varje mastpassage då cabinen gungade till.

We took the train back to the hotel and the waiting dinner. It was just ONE meny, but it tasted good.

Det blev en sväng runt turistbyrån och mataffären och sedan tåget hem. Där krävdes lite vila efter äventyret. 

19.30 var det middag på hotellet.

Trerätters förbestämd.

Grönsakssoppa, griskind med selleri och potatismos samt fruktpaj till efterrätt. Fruktpajen hade färska bär, i alla fall om man valde hallon.

Detta får man nog kalla “ett måste” om man åker till Chamonix. Linbanan kostade € 61 per person och det var det verkligen värt. Ta tid på dig och njut av naturen! Vi hade kanske inte det bästa vädret men ser väderkartan ut som vi hade så är det fint i alla fall.

Höjdskillnaden påverkar kroppen mer än man tror. Det blir lite flåsigare och onda leder ger sig snabbt till känna. Det är kallt på toppen så varma kläder på. Räkna med -10° även om det är 32° i dalen.