Frukosten serverades i hotellet 200 m bort. God mat men det var inte så mycket mat kvar när vi kom kl 9.15
Vi körde till Vadstena 25 min bilfärd och gick till klosterhotellet för att få biljetter till inträde som ingick i vårt hotellpaket. Sedan tittade vi in i klosterkyrkan och gick vidare till klostermuseet.
Vårt hotellpaket kultur gav oss inträde till klostermuseet så det tittade vi på, det gick ganska fort
Men paketet gav oss även en fika på klosterkafet. Tre kakor och kaffe. Vi bytte en kaka till macka och satt där en lång stund. Så gick vi vidare längs strandpromenaden till den lilla hamnen alldeles vid slottet.
Solen tittade fram och värmde oss!! Då stannade vi i promenaden och lapade sol på en parkbänk. Så skönt!
Så gick vi in i Vadstena slott. Det var från 1500-talet och mycket välbevarat.
Kyrkan inne i slottet var stor och fin och innanför den fanns den stora salen. Man fick se riktigt mycket av slottet. Väl värt ett besök.
Solen kom på besök igen! Inte ofta denna sommaren så det fick allt bli en lång paus på stora torget och glass och kaffe så klart
Trerätters middag av hög kvalitet. Förrätt: sparrissoppa, Huvudrätt: Vitlöksstekt lammytterfilé Dessert: Brödpudding (som vi faktiskt kunde vara utan)
40 år av tacksamhet! Kärlek, friska år, underbara barn som skapat underbara familjer. Man har så mycket att vara tacksam för.
Supermätta av middagen var det skönt att gå en kvällspromenad. Vi gick längs strandpromenaden och runt den gamla nerlagda järnvägsstationen.
Så gick vi genom klosterkyrkogården, förbi graven med alla nallarna. Då var man tvungen att kolla. Och där låg Esmaralda – lilla hjärtat som brutalt blev mördad av sina biologiska föräldrar medan myndigheterna med öppna ögon tittade på. Visserligen har det på grund av Lilla hjärtat blivit lite förändringar i lagen om omhändertagande, men tyvärr är det för få föräldrar som fråntas vårdnaden om sina barn, permanent. Dessa barn skulle adopteras bort så föräldrarna aldrig mer kan få vårdnaden om dem, kom Kate fram till (redan innan) hon läste på om Esmaralda
Det var skönt att komma i säng. Sängen var inte bredare än 140, vilket är för litet för två personer i sextioårsåldern. Så man har sovit bättre. Egentligen var detta förmodligen ett enkelrum, det fanns ju bara ett nattduksbord. Men badrummet var fint