Burnt wood

Tecken på mänga häftiga bränder. Internet sa att det brunnit en hel del juli/augusti 2018.

The Tunnelview 7.30 am

The Tunnelview, med El Capitain på vänsterkanten och Half Dome lite längre in i bilden.

Two walking couple

Fyra pigga, peppade och glada vandrare på G

De första hundra metrarna i skogen med svag lutning uppåt.

Walking up

Vandring uppåt med utsikt över Yosemite falls åt ena hållet

View over El Capitain

och El Capitain och dalens ingång åt andra hållet.

Squirrels everywhere

Ekorrar överallt. Stora små och pyttesmå som inte är rädda alls.

Steep climb

Stigen går med ganska brant lutning uppåt med vi visste att det skulle bli brantare.

Stigen slingrar sig mer och mer ju brantare det blir. Och utsikten är hela tiden fantastisk.

Stigen blir smalare och ser mer trampad stig ut än välordnat skapad.

After two hours walk did we walk 179 floor and 10578 steps

På två timmar har vi hunnit gå många trappor och många steg.

We felt good when we manage all the way up

Väl uppe ovanför det brantaste bär stigen av in i skogen. Sista hundra metrarna gick på ganska plan mark i en öppen skog.

Då var vi framme vid Glacier Point, 2299 m ö h och hade klarat av 4 mile trail. Yes! Vi hittade Elin och Tom som fikat klart och börjat göra sig redo för vidare vandring. Det blev några fler kort och prat om vandringen.

Glacier Point

Utsikten från Glacier point var enastående. Half Dome reste sig ståtligt och Nevada falls hördes fast det var så långt bort.

The start of Panorama trail

Panorama trail gick till en början lätt lutande nerför. Hela tiden hörde vi ljudet av vattenfall.

Det fanns många stora träd och många som står kvar trots att de inte levde längre.

När träden fallit över stigen har de blivit avsågade just så att stigen kunde vara intakt.

A bear in the wild!!!

En björn på vägen vi skulle gå, då backade vi! Berth tog upp en större sten men björnen verkade inte så värst intresserad av oss. Strax efter oss kom de 4 tyskarna som vi passerat flera gånger och som hade passerat oss lika många och vi hjälptes åt att väsnas.

Vi valde att gå ner till floden och hoppades att björnen skulle ta en annan väg. Där var Elin och Tom! De hade också haft björnbesök och Elin uppskattade inte björnbesök ute i det fria.

Det blev bad i forsen innan vi fortsatte i vår egen takt.

 

Steep climb again, harder in the sun

Vi såg snart bara ryggtavlorna av Elin och Tom. Stigen lutade brantare och brantare och det var mycket tyngre att vandra när solen stekte.

Panorama trail hade också en mycket brant stigning. Den var faktiskt tuffare än den i 4 mile trail även om sen inte var lika brant och lång. Vi bestämde oss för att ta en vilande fikapaus. En bit på toppen såg nästan ut som en sandstrand.

När man gick i solen och hade några kilometer i benen så det tog hårt på krafterna. Men lite kaffe och macka gav krafter tillbaka och vi kunde vandra vidare.

When we reached our highest point the trail went into the wood again

Nu hade vi både ögon och öron på spänn

När vi gått en stund mötte vi Elin och Tom igen som hade stannat och väntade in oss. De ville veta vilken väg vi skulle gå. Vi ville gå Mist trail som var leden som gick förbi Nevada falls och Vernal falls.

Nevada falls

Vi stannade vid Nevada falls. Ett mäktigt vattenfall! Även här var det gott att få ta sig ett dopp i en av de små bassängerna där strömmen inte nådde.

När vi passerat Nevada falls gick stigen nerför många mycket ojämna trappor och väl nere så kunde vi se fallet nerifrån.

We walked by the river down to the valley

Sen följde vi floden nerför. Oftast var det en stig men ibland var det brantare och byggda ojämna trappsteg.

Swimming inte the pool above Vernal falls

Alldeles ovanför Vernal falls hade det skapats en sjö i forsen. Även här kunde man ta sig ett dopp.

Vi gick fram till kanten av Vernal falls. En slät stor klipphäll låg alldeles jämte själva fallet. Skönt med ett staket som höll alla personer på tillräckligt avstånd från själva fallet.

För att komma vidare fick man gå nerför de branta trapporna jäms med bergväggen som Kate fasat för att gå nerför. Men med stöttning gick det bra.

 

The steps at Vernal falls

Trapporna fortsatte brant nerför jämte forsen. Brant och blött men det gick bra, fast Kates högerknä gillade inte alls att gå nerför de ojämna branta trapporna.

Elin och Tom traskade piggt vidare och stigen planade ut och fortsatte in i skogen igen.

Vi passerade forsen och fick en fin vy av en av de soldränkta bergstopparna.

The walk took 12 hours included the coffee breaks

Vi gick 4 mile trail – panorama trail – mist trail. Den var 2,2 mil och 900 meters stigning. Det tog oss 9,5 timmar att gå utan rast (12 timmar totalt). Som belöning hade vi fantastiskt utsikt. När vi kommit tillbaka till dalen var det ca 3 km att gå till bilen. Det fanns ingen belysning någonstans så vägen var becksvart. Man kände sig ganska liten vid tanken på att björnarna gärna gick ner till dalen för att leta mat när mörkret infallit.

Även om Elin och Tom gick i förväg hann vi gå en bra bit i mörkret innan de kom med bilen och plockade upp oss för vidare transport till hotellet, 1,5 timma bort.

The dinner was 23.00 pm just before going to bed

När vi var på hotellet kl 23 åt vi hamburgare och milkshake till middag i sängen.