Vi var vakna ett par omgångar i natt så när gästerna ovanförs klocka ringde klockan 9 var det ganska dax att gå upp. Åskan mullrade en del och det var blött på gångarna. Frukostgästerna var redan på plats när vi kom ut med frukosten.

Sen satt vi där i soffan och bara slösurfade i väntan på solen.

Vi förflyttade oss till poolen. Där blev vi kvar

Vi läste bok i telefonerna, både med ögon och öron.

Solen värmde på bra så den kalla (22gr) poolen var riktigt skön att svalka sig i.

Molnen tätnade vid 14.30 så då packade vi ihop och satte oss och fikade lite.

Det mullrade mer och mer och tillslut så kom regnet. Och det regnade mycket! Vi beslutade oss för att se oss omkring med bil.

Vi körde en lång väg till Sassetta en liten stad i bergen. Där fanns varma källor men vi missade avfarten och på den slingriga vägen vänder man inte för att köra 4 km tillbaka.

Vägen gick inte rakt fram 100 meter, och ibland mötte vi vägen vi kört på i nästa sväng.

Väl nere så gick vägen rakt och hade som en allé av träd

Vi åkte vidare till en annan liten by. Campiglia maritime. Den klättrade utefter berget den med. Regnbågen visade sig hel och vädret blev lite bättre.

Alla gator var smala och trånga. Små gulliga torg fanns här och var, allt med kraftig lutning.

Utsikten från borgruinen på toppen av byn var milsvid.

Kate: Åååh, tänk att köpa det huset / slottet!!! Berth: SUCK!!

När vi tittat klart åkte vi till Suvereto en annan liten by där vi fått hjälp att boka bord av mannen vi hyrde boendet av. Även denna byn var gullig med sina trånga och branta gator.

Så hittade vi tillslut restaurangen. Skylten var släckt och det var svårt att hitta var dörren in var. Väl inne tittade han på oss som ett frågetecken? Vi har stängt.

Men vi propsade på att vi hade bokat och visade upp den översatta texten i telefonen och då sa han ”frågar om mama tagit emot bokningen” Det hade hon nog för han ledde oss via en korridor till ett annat rum där det fanns bord.

Sen kom han med menyn. Han pratade bara italienska och fort. När vi inte förstod pratade han högre, och fortare. Ett par engelska ord här och var. Vi beställde en av de två rätter han rekommenderade och fick en flaska vin och en flaska vatten. Mama lagade maten och hon gjorde det fort. Det kom inga andra gäster.

När vi ätit upp frågade han om efterrätten, allt på italienska och fort. Kate ville ha glass men se det gick inte. Det fanns ju inte rätt glass. Vi kunde få ”husets efterrätt”. Tre sekunder senare stod en KAK framför Kate. Smaka, mama bakat! Den är god, den är god! Mama såg ut att ha passerat 90 år.

Så kom han strax in igen och sa relaxa, lugn inte bråttom. Klockan va 20.50 och restaurangen stängde 21. Sitt kvar, relaxa. Aha, det var fotbollen som började! Han ville inte bli störd av att vi ville betala. Han ville nog helst inte ha gäster alls denna kvällen. Vi skrattade mycket och var mätta när vi gick därifrån, efter första halvlek.

Det blev var sin glass på väg till bilen. Hemma var vi 22.30 och då var det lagom att sova

Relaxing in the sofa, and Relaxing at the pool. Today we took a trip to the small villages in the mountain close to us. It was Wonderful view from the cities up there. 

We went to an very special restaurant were you didn’t choose what to eat, the waiter did. And he choosed what his mother, a 90 years old woman, had made for the evening. The dessert wasn’t ice cream this evening, even if you could read it in the menu. It was homemade cake!! So we had homemade cake for dessert, and we had to stay in the restaurant until 9.30 pm even if the restaurant closed at 9, because he, the waiter, wanted to se the sucker. The food tasted good and we laughed a lot. NO English at all so the best was to understand Italian